Valrörelsens sista veckor#

Under valrörelsens sista veckor ökade både antalet inlägg, antalet visningar och väljarnas reaktioner dramatiskt. Ett tydligt skifte skedde i början av augusti, när publiceringsfrekvensen började gå skarpt uppåt. Sista veckan publicerades 2 270 poster.

I denna sammanställning har vi inkluderat de officiella partikontona samt partiledare och språkrör. I stort sett alla partier är representerade på alla de undersökta plattformarna.

Djupdykning i följare#

Partiernas följare på sociala medier ser inte nödvändigtvis ut som väljarkåren. Sverigedemokraterna har ungefär 2,0 miljoner följare över de fem plattformarna, Socialdemokraterna drygt 1 miljon, Liberalerna 240 000. Siffrorna är antalet konton, inte unika personer: samma person kan räknas flera gånger genom att följa ett parti på flera plattformar. Överlappet mellan plattformar är olika: Facebook och Instagram-användare är mer lika än Facebook och TikToks användare.

Urvalet av Instagram, TikTok, YouTube, Facebook och X är gjort baserat på vilka plattformar svenskarna använder och var det förekommer politiskt innehåll. I Svenskarna och internet 2025, Internetstiftelsens senaste helårsrapport, är YouTube, Facebook och Instagram de tre största sociala medierna: 78, 71 och 65 procent av internetanvändarna har använt dem det senaste året. TikTok är mindre i hela befolkningen, 22 procent, men en viktig kanal bland förstagångsväljare. Internetstiftelsens Valspecial 2026 visar att nästan hälften av förstagångsväljarna tar del av politiskt innehåll på TikTok, mot knappt var fjärde 2022. Snapchat och LinkedIn är stora som appar, men de politiska partierna har begränsad närvaro på plattformarna. X är en liten kanal, med få användare. Samtidigt är en stor del av tidösidans politiker aktiva på plattformen.

EU:s förordning om transparens och inriktning av politisk reklam, TTPA, började gälla i oktober 2025. Meta och Google stängde då av möjligheten att göra politisk annonsering på plattformarna. Det har inneburit att partierna måste förlita sig på att nå ut organiskt, alltså att inläggen får spridning av sig själva och inte som reklam. Det är tydligt att de har lyckats. Mest räckvidd får Moderaterna (99 miljoner visningar) och Sverigedemokraterna (109 miljoner visningar). Siffrorna avser visningar på video — Instagram-reels, TikTok, YouTube och Facebook-video. Det är en avsevärd ökning från deras räckvidd 2022.

Följare och visningar#

Summerat över parti- och partiledarkonton ser föjarstatistiken ut som följer:

SD är störst och når längst, följt av S och M. De tre största partierna i opinionen är också störst på sociala medier. Därefter kommer V och KD. MP, C och L är alla relativt små: ungefär 471 000, 237 000 och 240 000 följare.

Jämfört med det faktiska valresultatet 2022 (Valmyndigheten) ser man tydliga skillnader. SD har 26 procent av de summerade följarna mot 21 procent av rösterna. KD har 10 procent av följarna mot 5 procent av rösterna. V 11 mot 7 procent i valet. S har 18 procent av följarna mot 30 procent av rösterna. C och L är minst representerade: 3,2 och 3,2 procent av följarna mot 6,7 och 4,6 procent av rösterna. M och MP ligger nära sin valandel.

Alla partier är inte lika investerade och inte lika framgångsrika i alla kanaler. Facebook är alltjämnt störst när det kommer till följare för de flesta partierna. Skrolla: grafen byter parti, skalan är densamma.

En stor del av KD:s digitala bas är kopplad till ett enda konto: Ebba Busch har 274 000 följare på Instagram, mot partikontots 53 000. Utan henne skulle KD försvinna i flödet.

Följarsiffrorna säger hur stor publiken kan vara, även om plattformarna under de senaste åren lägger allt mindre vikt vid följare. Om vi istället tittar på visningarna under valrörelsens sista trettioen dagar får vi en bild av vad som faktiskt nådde ut. Vi räknar bara visningar på video. Vanliga foto- och textinlägg på Instagram och Facebook saknar visningssiffra.

Räckvidd per inlägg#

Här är visningar per inlägg under valrörelsens sista trettioen dagar: alla visningar delat med antalet poster som har en visningssiffra. I praktiken bara video: reels, TikTok, YouTube och Facebook-video. Vanliga Instagram-poster, karuseller och stories ingår inte, liksom foto- och textinlägg på Facebook.

På Instagram får Moderaterna ut mest per inlägg, runt 165 000 visningar, före SD:s 141 000. Centerpartiet ligger lägst bland riksdagspartierna, runt 33 000.

På TikTok är det också M som når längst per klipp, runt 119 000, med S och V därefter. SD publicerar klart flest TikTok-klipp men får ut mindre per styck, runt 92 000.

Facebook liknar Instagram när vi bara räknar poster med visningssiffra: SD runt 287 000 och M 177 000 per inlägg. C ligger åter i botten.

På YouTube är SD i en egen klass, runt 33 000 visningar per film och 4,1 miljoner totalt. Övriga har både lägre snitt och ofta få filmer i fönstret — KD:s 53 000 totalt är typiskt.

Tillväxten#

Tillväxten sedan februari, räknat på Instagram, TikTok och YouTube (Facebook ger ingen månadshistorik), är ojämn i procent. MP plus 111, V och C plus 47 och 70, SD plus 20. I antal följare tar de stora merparten: SD plus 155 000, M och S plus 216 000 och 178 000. V plus 118 000, MP plus 112 000.

Vem som tittar#

Könsfördelningen bland följarna viktad över konton med demografidata, alltså inte Facebook, är tydligt polariserat i underlaget.

Åldersskillnaderna är mindre tydliga än könsskillnaderna, men fortfarande signifikanta. Ljusare fält är yngre. Ungefär 70 procent av SD:s följare är under 35 år, mot 70 hos M och 70 hos V. Bland förstagångsväljare 2022 var M störst och SD näst (26 och 22 procent, VALU). På plattformarna är de unga den största gruppen hos båda. 65-plus, där S tar mer än var tredje röst, är i praktiken noll i följardatan. Värt att notera igen är att den plattform med flest äldre, Facebook, saknar demografisk data i vårt underlag.

Vad pratar partierna om?#

Varje inlägg har kategoriserats med teman. Ett inlägg kan ha upp till tre teman, så staplarna summerar inte till hundra. "Valrörelse" är ett av de två största temana hos de flesta, och inbegriper inlägg som handlar om själva kampanjen. V och M pratar mer om ekonomi än om kampanjen. MP har klimat och valrörelse på samma nivå, 50 respektive 49 procent.

Ekonomi är det näst vanligaste temat: 2 000 inlägg. 30 procent av Moderaternas inlägg handlar om ekonomi och 29 procent om lag och ordning. V pratar i 43 procent av inläggen om ekonomi, men nästan aldrig om klimat (40 inlägg). Liberalerna pratar oftast om skolan. SD pratar i 20 procent av inläggen om invandring. C toppar med ekonomi, men presterar bäst när de pratar om försvaret. SD har nästan inga inlägg om skolan, bara 31 inlägg under perioden. Kristdemokraterna avhandlar sjukvård i 18 procent av sina inlägg.

Skrolla vidare: graferna glider i sidled, från klimat till invandring.

En liknande märkning som teman fångar in tonen i inläggen. KD och MP är hoppfulla (70 och 60 procent av inläggen). SD och M attackerar mer: 36 respektive 40 procent. Attack ger 1,11× mot kontots median, löfte 0,79×. Solidaritet, en mindre kategori, ligger i samma klass som attack (1,10×).

Vilka inlägg gick bäst?#

Överprestation mäts mot samma konto, samma plattform och samma typ av inlägg. 1,0× är medianinlägget, inte medelvärdet. Här har vi valt att titta på engagemang (gilla, kommentarer, delningar) snarare än visningar. Visningar saknas på foto- och textinlägg på Instagram och Facebook, och enstaka virala klipp gör analysen svår när antalet inlägg inom ett tema är få. Siffran säger inte definitivt att det är temat i sig som orsakar lyftet: format, tidpunkt och vem som syns i bild ingår inte.

Urval av teman, alla partier sammanslagna:

Invandring och integration ligger högst mot kontots median, runt 1,2× i engagemang, med drygt 610 analyserade inlägg bakom invandringssiffran. Klimatfrågor ligger på medianen. Sjukvård engagerar i mindre grad. Personliga inlägg, 280 stycken, ger 1,26× i engagemang och 1,42× i visningar — men de är relativt få.

Sammanslaget ger motståndarposter 1,1× mot 0,96× för inlägg som handlar om den egna politiken. Hos SD, som gör det mest (570 av 2 304 motståndarinlägg), är lyftet 1,16×, alltså nära medianen. Hos C och L är det stort (1,6× och 1,6×), men på 92 respektive 110 inlägg.

Bryter vi ner statistiken per parti ser resultaten annorlunda ut. SD får extra utdelning i form av engagemang på integration (1,1×, 272 poster). Invandring ger 1,0× på fler inlägg (340). Deras inlägg om klimat ger 1,0×, men med ett litet urval. Volymen finns först och främst på valrörelse samt lag och ordning.

Centerpartiet, på de teman partiet faktiskt fyller flödet med: arbetsmarknad ger ett litet lyft (0,9×, 200 poster). Klimat, lika vanligt, ligger strax under medianen.

Liberalernas huvudspår i sak är skola, 31 procent av märkningarna. Det ger 0,64×. Integration, 54 inlägg, ger 1,4× mot kontots vanliga.

Moderaterna fyller flödet med lag och ordning, och det ger något mer än vanligt (1,0×, 381 poster). Invandring ger ett högre lyft (1,3×), men på färre inlägg.

Vilka följare som delas#

På Instagram kan vi se hur stor andel av ett officiellt partikontos följare som också följer ett annat. Partiledarnas personliga konton ingår inte i denna analys. Små konton får högre procent: samma delmängd, mindre nämnare.

Liberalernas följare är också följare till C (49 procent) och nästan lika ofta M (46). 50 procent av KD:s följare följer också M. Åt andra hållet är det 16 procent: M är det större kontot. SD:s följare stannar i högre grad på det egna kontot. 9 procent följer också M, 2–3 procent vänstersidan. 25 procent av KD:s följare följer SD.

C och L delar publik med varandra och med M. De som följer SD följer oftast ingen annan.

Metod#

Vi räknar officiellt partikonto plus partiledare eller språkrör för riksdagspartierna på Instagram, TikTok, YouTube, Facebook och X. Följare summeras över konton: samma person kan räknas flera gånger.

Rådata kommer från onsocial.ai och plattformarnas API:er. Följare, tillväxt, kön, ålder och geografi bygger på OnSocials publiksiffror. Facebook saknar demografi och månadshistorik. Visningar per inlägg räknar vi själva från inläggen i trettioendagarsfönstret: totalt antal visningar delat med antalet poster som har en visningssiffra. Det är i praktiken bara video — reels, TikTok, YouTube och Facebook-video. Vanliga foto- och textinlägg på Instagram och Facebook, samt Instagram-stories, ingår inte. Ungefär 34 procent av inläggen i fönstret är Facebook.

Inläggsfönstret är valrörelsens sista trettioen dagar, till och med den 14 september. Kön, ålder och geografi är OnSocials modell av följarbasen, viktade med varje kontos följarantal så att ett stort konto väger mer än ett litet. Överlappet på Instagram gäller bara officiella partikonton, inte partiledarna.

Teman, fokus och handling är sluten kodning mot en codebook. Ett inlägg kan ha upp till tre teman. Överprestation är kvoten mot medianen för samma konto, plattform och typ. 1,0× är det typiska inlägget, inte medelvärdet. Exemplen som visas är de inlägg som lyfte mest.

Jämförelser mot valet 2022 använder Valmyndigheten, SVT:s VALU och Riksdagens statistik över förtroendevalda. Novus Väljarprofiler för 2026. Plattformarnas storlek kommer från Svenskarna och internet 2025 samt Valspecial 2026, båda från Internetstiftelsen. TTPA är förordning (EU) 2024/900.

Siffrorna i brödtexten är avrundade mot underlaget den 23 oktober 2026. Graferna visar samma frysta fönster.

Gräv vidare#

Under Konton, Poster och Analys finns hela underlaget: fler dimensioner, fler filter, fler inlägg. Är du forskare eller bara statistiskt intresserad, kontakta oss för att få tillgång till rådata.